Temporär import av häst

1. Normalt kräver norska Tollvesenet in ett depositionsbelopp motsvarande momsen vid införsel av hästar till Norge. Beloppet betalas tillbaka vid utförsel när ägaren/speditören uppvisar dokument för införsel och utförsel samt kvitto på depositionen. Problemet är att behandlingstiden är alldeles för lång, från en till flera månader. Problemet blir ännu större om hästen under kort tid förs fram och tillbaka flera gånger. Då kan ägaren få ligga ute med flera depositionsbelopp.

2. Ett annat problem är att hästägarna inte vet vilka dokument de behöver visa upp vid utförsel av hästar (utförseldeklaration, hälsocertifikat och hästpass för tävlingshästar)

3. Djurägaren uppger för lågt värde på hästen för att minska depositionsavgiften.

4. Ägarna upplever olika praxis vad gäller tull och moms i olika tullregioner. För en häst som varit i landet för träning, beräknas livsomkostnader för hästen som bearbetningskostnader, vilket ska läggas på hästens värde vi beräkning av tull och moms.

5. Liknande problem att fastställa hästens värde samt bristande information finns vid import till Sverige.

Läs mer

Läs mer

Krav på momsombud

Vid försäljning i Norge måste svenska företaget i dagsläget vid en årsomsättning överstigande 50 000 NOK momsregistreras i Norge, via en representant kallad momsombud. Momsombudet ansvarar för beräkning och betalning av moms. Startkostnaden för tjänsten kan vara mellan 10 000 och 50 000 SEK.

Sverige har motsvarande system, men har undantaget företag som är etablerade i andra EU-länder och de nordiska länderna. Ett norskt företag som säljer till kunder i Sverige får alltså administrera momsen själv.

Läs mer

Taxi- och charterbåtar kan inte lägga till

Gränshinder för mindre passagerarfartyg" har visat att företagandet i våra nya marina nationalparker hindras av internationell reglering i regional miljö. Ett gränshinder visade sig vara fem som på olika vis står i vägen för små passagerarbåtar som vill transportera turister ut till de marina nationalparkerna och kunna lägga till i både Sverige och Norge:


1.SOLAS - Klassningskrav på fartygen
2.Tullrapportering för kommersiell trafik
3.Tullmyndigheternas krav i den brottsbekämpande verksamheten
4.ISPS - Sjöfartsskydd - lagstiftning och åtgärder för terrorskydd mot hamnar och fartyg
5.Rapportering av användandet av farleder i respektive lands farvatten och kostnader knutna till denna.

Förstudien visar att regler och krav från upp till tio myndigheter är involverade varje gång en båt passerar gränsen och vill lägga till i grannlandet. 

Läs mer:

Läs mer

Likviditetsproblem vid införsel av anläggningsmaskiner

Företag kan tillfälligt föra in varor i ett annat land utan att deponera tull och moms, genom att utnyttja ATA Carnet. Systemet gäller dock inte vissa anläggningsmaskiner. För att en svensk kran värd tio miljoner svenska kronor ska kunna användas på den norska sidan gränsen krävs en momsdeposition på 2,5 miljoner kronor.

Läs mer

Trafiktillstånd för att korsa gränsen

Varutransporter från Sverige till Norge måste transportera via en bemannad tullstation om det inte innebär en betydande omväg för leverantören. Idag tolkas ”betydande omväg” till 10 mil av norska Tollvesenet. För företag i norra Dalsland innebär denna tolkning stora tidsförluster och höga transportkostnader. Ett av företagen har i dagsläget 60 mil extra att köra per dag på grund av denna regeltolkning.

Läs mer:

Läs mer

Moms på tjänster utförda i Norge av svenskt företag

Svensk företag med servicebil åker på uppdrag i Norge. I bilen finns verktyg och reservdelslager. När jobbet beställs kan man inte bedöma omfattningen på reparationen och tar därför med sig ett stort reservdelslager.


Hur ska följande hanteras:
1. Tillfällig införsel av arbetsverktyg
2. Tillfällig införsel reservdelar
3. Försäljning reservdelar
4. Returer av reservdelar
5. Arvode/servicetid för reparationen
6. Kostnader för kost och logi

 

Skatteverkets svar


När det gäller delfråga 1,2 och 4 så anser jag att detta är frågor för Tullverket i respektive land och jag får därför hänvisa dig direkt dit för svar.
 
Utifrån de få förutsättningar du lämnar så uppfattar jag att dina frågor avser situationer i samband med tillhandahållande av reparationstjänster som utförs i Norge. Utifrån de förutsättningarna så kan inte den del av ersättningen som tas ut för reservdelar (delfråga 3) som går åt för att kunna utföra reparationen hanteras för sig utan allt ska ses som ett enda tillhandahållande. Någon uppdelning på varudelar (delfråga 3) och tjänstedelar (delfråga 5 och 6) ska således inte göras utan hela tillhandahållandet ska då ses som ett tillhandahållande av en reparationstjänst.
 
De delar avseende reservdelar, kost och logi (delfråga 3 och 6) som jag uppfattar att det svenska reparationsföretaget har för att kunna utföra reparationstjänsten är således att anse som kostnadskomponenter som det svenska reparationsföretaget har för att kunna tillhandahålla reparationstjänsten. När det svenska reparationsföretaget tar ut detta av kunden ska dessa delar därför ingå i beskattningsunderlaget för reparationstjänsten, dvs. allt det som tas ut för reservdelar, arvode för servicetid, kost och logi är att anse som ersättning för tillhandahållandet av reparationstjänsten som sådan (7 kap. 2 § första stycket, 3 § 1 och 3 c § första stycket mervärdesskattelagen [ML]).
 
Av förutsättningarna framgår inte vad reparationstjänsten avser. Men om reparationstjänsten avser något som är att anse som fastighet så är tjänsten omsatt där fastigheten är belägen. Om reparationstjänsten då utförs på fastighet i Norge så innebär det att reparationstjänsten är omsatt utomlands (5 kap. 1 § första stycket jämfört med 5 kap. 8 § ML). Det blir då inte aktuellt med någon svensk moms. För eventuella beskattningskonsekvenser i Norge så får jag hänvisa dig till norska Skatteverket.
 
Avser tjänsten reparation av lös egendom så är tjänsten omsatt utomlands om tjänsten tillhandahålls någon som agerar i egenskap av beskattningsbar person och tjänsten tillhandahålls den beskattningsbara personens etablering i annat land än Sverige. Exempelvis om tjänsten tillhandahålls ett norskt företags etablering i Norge är tjänsten omsatt utomlandet (5 kap. 1 § första stycket jämfört med 5 kap. 5 § ML).
 
Är det däremot så att det svenska reparationsföretagets kund är en beskattningsbar person med etablering i Sverige till vilket tjänsten tillhandahålls så är utgångspunkten att tjänsten är omsatt inom landet, dvs. Sverige, då köparen har sin etablering här till vilken tjänsten tillhandahålls (5 kap. 5 § ML). Men tjänsten kan trots detta vara omsatt utomlands om den i sin helhet är utförd i Norge. En tjänst är omsatt utomlands, även om köparen är en beskattningsbar person i Sverige till vilken tjänsten tillhandahålls, när tjänsten i sin helhet tillgodogörs i ett land utanför EU (5 kap. 5 § och 19 § 5 ML).
 
Om reparationstjänsten av lös egendom tillhandahålls någon som inte är en beskattningsbar person, t.ex. en privat person så är tjänsten omsatt utomlands då den i sin helhet utförs i Norge (5 kap. 1 § första stycket jämfört med 5 kap. 12 § ML). Det blir under dessa förutsättningar således inte aktuellt med någon svensk moms i något fall. För eventuella beskattningskonsekvenser i Norge så får jag hänvisa dig till norska Skatteverket.

Läs mer:


Läs mer

Varuförsändelser med tåg

Tulldeklaration av varor/gods kan inte ske på tågstationer. Detta innebär att avsändaren måste söka upp närmaste tullstation för att deklarera varor, eller gå igenom en mycket komplicerad och tidskrävande process för att få fram rätt export- och importhandlingar och godkännande från såväl fraktbolag som Tullverket och Tollen.

Läs mer

Rätt till skogsavdrag för norska ägare i Sverige

Svensk skogsägare som köper skog runt sina egna marker och sedan avverkar denna kan göra skogsavdrag på den tillköpta skogen. Norska skogsägare som äger skog i Sverige kan inte göra skatteavdrag likt svensk skogsägare vid avverkning på egen mark. Detta är dock ett upplevt hinder.

Läs mer

Spannmålsexport snedvrider konkurrens

Jordbrukare i Strömstad upplever en snedvriden konkurrens vid gränsen, gällande spannmål. Norska bönder som bor i en norsk gränskommun och som också bedriver spannmålsproduktion i svensk gränskommun till Norge kan införa den spannmål de producerat i den svenska gränskommunen till Norge tullfritt, förutsatt att varan införs för eget behov. Enligt Jordbruksverket gäller samma regel för svenska lantbrukare som har mark i Norge. De kan ta hem skörd för eget bruk. 

Eftersom den norska jordbrukspolitiken betalar per kg vara, finns det dock en risk att spannmål från Sverige som tas in som ”eget bruk” säljs på ett otillbörligt sätt i Norge. Detta kan påverka markpriserna i Strömstad som är betydligt lägre än i Östfold.

 

Generellt vid export av spannmål till Norge gäller tullsatser enligt norsk tulltaxa. Dock tillämpar Norge även tillfälliga tullnedsättningar för vissa produkter under vissa tidsperioder beroende på hur den inhemska norska tillgången ser ut för tillfället.
Därutöver tillämpar Norge vissa tullfria importkvoter för spannmål. Kvoter som är tillägnade import från EU finns för durumvete till pastaindustrin och majs till djurfoder bland annat. Norge har också en importkvot för höstråg till utsäde på 1000 ton per år(fördelas via auktionering).

Norge tillämpar också en importkvot för "matspannmål" (inom vilken bland annat vanligt vete och råg kan importeras) och en importkvot för råvaror till kraftfoder (där både vanligt vete, råg, korn och havre ingår). Kvoterna, som auktioneras ut, är öppna för import från alla länder. Tullsatsen inom kvot fastställs kvartalsvis och kvotstorleken fastställs av Statens landbruksforvaltning inför varje auktioneringstillfälle, vilka inträffar tre gånger om året.

Definition av eget bruk
Tollvesenet presiserer som følger:
 
"Tollfritak for varer som innføres av grensebefolkningen
Jordbrukere og skogbrukere som bor og driver virksomhet i grensekommunene på begge sider av grensene mellom hhv. Norge og Sverige og Norge og Finland, kan tollfritt innføre:
a) avlinger, naturgjødsel og skogsvirke, samt gårdsprodukter, til eget behov.
Med eget behov menes produkter som skal brukes i jordbrukerens/skogbrukerens egen husholdning. Produkter som er ment for salg innrømmes det ikke tollfritak for ved innførselen til Norge.
b) maskiner og redskaper som er overført til eiendommen i svensk eller finsk grensekommune, og som senere gjeninnføres til eiendommen i Norge.
c) husdyr som er overført til eiendommen i svensk eller finsk grensekommune, og som senere gjeninnføres til eiendommen i Norge.


Ovennevnte tollfritak innrømmes tilsvarende for svenske og finske jordbrukere og skogbrukere som innfører maskiner og redskaper til bruk på eiendom i en norsk grensekommune.
I tillegg kan både jordbrukere og skogbrukere, samt øvrige norske grensebeboere, tollfritt gjeninnføre varer for husbehov som har vært sendt til Sverige eller Finland for bearbeiding eller reparasjon.
Likeledes innrømmes det tollfritak for varer til husbehov som innføres for bearbeiding eller reparasjon i Norge av grensebeboere bosatt i Sverige eller Finland. Dette gjelder også jordbrukere og skogbrukere.
Med varer for husbehov menes varer som kun er til innendørs bruk i husholdningen. Tollfritaket gjelder m.a.o. ikke for varer (for eksempel motorvogner og båter) som benyttes i forbindelse med utendørsaktiviteter.


Angjeldende varer tilhørende norske grensebeboere er unntatt fra melde-, fremleggelses- og deklarasjonsplikt både ved utførselen og gjeninnførselen. Tilsvarende gjelder for varene som bringes midlertidig til Norge av svenske og finske grensebeboere. Se tollforskriften §§ 4-10-4 bokstav a, 4-11-2 første ledd, 3-1-14 fjerde ledd og 3-1-15 tredje ledd.
Det er tilsvarende merverdiavgiftsfritak, jf. merverdiavgiftsloven § 7-2 første ledd."

Läs mer

Returnerade e-handelsvaror skapar kostnader

Vid införseln av e-handelsvaror till Norge betalas tull och moms. Men om kunden inte löser ut sina varor går dessa i retur till EU/SE. Företaget har då rätt att få tillbaka dessa kostnader med vissa reservationer. När företag ska söka tillbaka tullkostnader ger olika tollregioner i Norge olika svar. De olika tolkningarna tvingar företagen att ”göra fel”. I värsta fall får man även betala tull på varorna vid återinförseln till EU.

Läs mer:

Läs mer

Byggmaterialstandard skiljer sig åt

De nordiska ländernas byggregler och krav på byggprodukter skiljer sig åt, vilket försvårar handeln över gränserna och byggföretagens verksamhet i flera nordiska länder. Exempel på skillnader kan röra brandskyddskrav, fuktkrav och krav avseende vatten och avlopp. Företagare som vill lägga anbud i Norge kan ha svårt att få reda på vilka regler som gäller. Ibland tas dessutom en avgift ut för att man ska få ta dela av s k nationella anpassningsdokument.

Läs mer

Olika regler för maxlängd och maxvikt för lastbilar

I Sverige tillåts s.k. modulfordon som är längre och tyngre än EU-normen. I Norge gäller EU-normen, förutom på vissa större vägar. Här tillåts modulfordon under en prövotid.  För internationell trafik över två landsgränser har Hovrätten tolkat att modulfordon inte får användas. Svenska regeringen gjorde då 2012 en ändring i trafikförordningen, men denna ändring tar bara upp vikten inte längden på fordonet. Problemet kvarstår.

Läs mer

Olika regler för överföring av räkenskaper mellan länderna

Norskt företag upplever att informationen är otydlig kring vad som gäller för lagring, hantering och dokumentation av redovisningsmaterial utanför Norges gränser. Företaget uttrycker behov av rådgivning inom en rad områden.

Läs mer

Norska betalkort godkänns inte

Bussbolag upplever att norska betalkort inte alltid godkänns vid resenärens internetbetalning. Vissa bankers "security code" verkar krånglar, vilket är irriterande för både resenärerna och bussbolagen.

Läs mer

Körning av utlandsregistrerad bil

Svensk veckopendlare till Norge får bara tillfälligt föra in sin svenska bil under två år. OM personen har bostadsort och familj är i Sverige finns flertal undantag som underlättar. Men om pendlaren är ensamstående utan vårdnad om barn och blir folkbokförd i Norge tillkommer hinder.

Ev. pågår det en översyn av detta regelverk som kan innebära förbättringar för gränsarbetaren. 

 

Läs mer

Läs mer

Momsproblematik på förädling av produkter

Produkter skickas från Sverige till ett norskt företag för att galvaniseras, därefter går de tillbaka. Enligt företaget blir det mycket krångel och momshanteringen är komplicerad. Ett annat företag lackera bilar/traktorer på den svenska sidan av gränsen och skickar dem sedan tillbaka till Norge. Även här upplever företaget att momshanteringen är komplicerad.
 
Vid import till EU kräver Sverige att varorna är tullpliktiga, men det finns varor där tull inte utgår och då kräver myndigheterna att varorna förtullas in, dvs. man betalar momsen vilken man egentligen inte har avdragsrätt för om man inte uppfyller kravet på ägande. Momsen blir då en ren kostnad på 25 procent.

 

Aktiv förädling är ett tullförfarande som gör att du kan importera varor för att bearbeta eller reparera dem och sedan återexportera dem. Fördelen med aktiv förädling är att du helt eller delvis slipper betala tull för varorna, eftersom de bara tillfälligt befinner sig i EU. För att använda aktiv förädling måste du ha tillstånd från Tullverket.
 
Aktiv förädling används när en vara ska genomgå någon form av förädlingsprocess och därefter återexporteras som en förädlad produkt. Du kan till exempel importera en vara som är trasig för att reparera den, men det kan också röra sig om avancerade förädlingar från råvaror till förädlingsprodukter.

Läs mer:

Läs mer

Höga portokostnader över landsgränsen

Bok- och tidskriftsmarknaden upplever att portokostnaderna över landsgränsen är höga och de nationella distributionskanalerna är dyra vilket motverkar köp/prenumeration.

Läs mer

Reglering av bokmarknaden

Bok- och tidskriftsmarknaden upplever att handel mellan Sverige och Norge begränsas av ländernas olika regelverk. Norge har en reglerad bokmarknad utan moms, medan Sverige har 6% moms på böcker och en helt oreglerad marknad.

Läs mer

Problem för e-handel – bland annat krav på etablering för registrering av toppdomän

Fyra av tio svenska e-handelsföretag som bedriver export har Norge som sin största utlandsmarknad, men uppfattar det som problematiskt att bedriva e-handel där. I Norge finns exempelvis krav på att företag som vill registrera en norsk toppdomän (.no) måste vara etablerade i landet som aktiebolag eller utländsk filial. Detta är dock kostsamt, framför allt för mindre företag.

E-handelsföretagen tycker också att de norska tullprocedurerna är tidskrävande och kostsamma. I grunden är det de bakomliggande momsreglerna som komplicerar. Det är också svårt att hantera returer, eftersom de skickas tillbaka som privatpaket. Ingen automatisk avstämning görs mot de tull- och momsavgifter som företaget betalat vid införseln och det blir krångligt att få tillbaka pengarna. Norge har också krav på momsombud när företaget kommer över ett visst tröskelvärde för omsättning.

Läs mer

Ingen samsyn kring digitala böcker

Bok- och tidskriftsmarknaden upplever att handeln mellan Sverige och Norge begränsas av ländernas olika regelverk. Det finns t ex ingen samsyn på vad en e-bok är, vilket skapar helt olika momssatser på e-böcker.

Läs mer

Validering av marina utbildningar

Inom Norden vill den maritima näringen via maritima kluster verka för nya eftergymnasiala utbildningar som är attraktiva för elever och samtidigt rätt anpassade till marknadens kunskapskrav. Eftersom länderna inte har likvärdiga utbildningsupplägg är det svårare att validera utbildningarna.

Läs mer

Postlogistik inom Norge och över gränsen

Postgodsleveranser från Nordnorge till Sverige tar lång tid, upp till 14 dagar. Alla postgodsleveranser i Norge passerar terminalen i Alnabru, Oslo. Den långa leveranstiden blir ett gränshinder för varuproducerande företag i Norge och påverkar kunder i Sverige.

Läs mer

3 x hinder för ambulanshelikoptrar över gränsen

  • Flygningar med ambulanshelikopter över gränsen
  • Saknas rutiner medicinskt ledningsansvar vid insatser över gränsen
  • Saknas gemensamma rutiner för att larma ut annat lands ambulanshelikopter (även radiokommunikation)

 

Sverige och Norge har nu ett samverkansavtal om ambulanshelikoptersjukvård, för att ge en säkrare vård för patienter som transporteras i gränsområdet. Flygningar med ambulanshelikopter över gränsen förekom redan innan, men det fanns inte strukturer eller anvisningar för hur det skulle gå till. Det var problem med radiokommunikation, flygkartor för helikoptrar, rutiner för larm, medicinskt ledningsansvar vid insatser, avtalsskrivningar och ekonomiska modeller för akuta insatser identifierade. Ansökan för norska helikopterläkare som behöver svensk legitimation är också komplicerad.

Både lagar och tolkningar av lagar och regler kan utgöra ett problem. Konventionen för transporter av nordiska patienter har t e x inte med akuta insatser/transporter som ersättningsmöjligt. Tullregler och luftfartsregler är andra områden som kan skapa problem.

 

Tullsvar: Här kommer svaret på din fråga med diarienummer TV13-2013-17700. 

Det finns två delar i er fråga, en om tullklarering och en om trafiktillstånd/färdplan.


Angående tullklarering (d.v.s. temporär import) så har vi gjort bedömning att det inte krävs någon särskild förtullning. Det betyder att den temporära importen är informell på samma sätt som vanliga transportmedel som kommer hit med gods eller passagerare, d.v.s. genom att inte göra någon särskild anmälan till Tullverket så har man sagt att det är en tillfällig inresa som inte innehåller varor som måste förtullas.



När det gäller trafiktillstånd så har jag fått svar från enheten för Fysisk Kontroll och som jag tyder hans svar så krävs normalt inget trafiktillstånd om helikopterns startvikt är max 5 700 kg, men det krävs en inlämnad färdplan minst 1 timma innan. Han säger också att det emellertid är att rekommendera att respektive operatör begär ett generellt trafiktillstånd i förväg som sedan gäller tills vidare, det betyder att de inte behöver ansöka om något vid varje inresa och startvikten på helikoptern saknar då betydelse. 

Så som sammanfattning: det krävs ingen tulldeklaration eller ansökan om temporär import, det krävs en färdplan och vi rekommenderar att operatören ansöker om ett generellt trafiktillstånd.

Jag bifogar här hela det svar han gav mig.


Under förutsättning att ambulanshelikoptern räknas som ett mindre luftfartyg (typgodkänt för högst tio passagerare eller vars högsta tillåtna startmassa inte överstiger 5 700 kg) och kommer från Norge eller Island får det föras till annan flygplats än tullflygplats utan trafiktillstånd från Tullverket. För detta gäller dock vissa villkor, se 4 a kap. 38 § TO.
1) Luftfartyget får inte medföra andra varor än sådana som får föras in fritt av de ombordvarande. Här kan man nog se det som att de ombordvarande inte för med sig mediciner och sjukvårdsutrustning.
2) Färdplan ska ha lämnats eller förhandsanmälan ha gjorts.
3) Skyldighet att deklarera luftfartyget för övergång till fri omsättning eller anmäla det till annan godkänd tullbehandling ska inte finnas.
4) Vid yrkesmässig trafik ska samtliga ombordvarande på uppmaning av befälhavaren lämna en skriftlig deklaration om att de inte för med sig andra varor än som får föras in fritt. 

I 4 a kap. 39 § TO finns bestämmelserna om vad som gäller för ett mindre luftfartyg som ska avgå till Norge eller Island från en annan flygplats än tullflygplats utan trafiktillstånd från Tullverket. Här gäller följande villkor. 1) Luftfartyget får inte medföra andra varor än sådana som får deklareras för export muntligt enligt 12 kap. 4 § TO (resandes bagage) eller genom annat handlande enligt 12 kap. 5 § TO. 
2) Färdplan ska ha lämnats eller förhandsanmälan ha gjorts. 

Lättnaderna i trafiken med Norge är mer omfattande vid inresan än vid utresan, antagligen beroende på att de norska reglerna är strängare. Ett inkommande luftfartyg får föras till annan flygplats än tullflygplats, exempelvis helikopterplatta vid ett sjukhus, endast om Tullverket medger trafiktillstånd, se 4 a kap. 10 § TO. Motsvarande gäller för utgående luftfartyg, se 4 a kap. 11 § TO.

För att vara på den säkra sidan kanske det är bättre att Tullverket medger ett trafiktillstånd som gäller tillsvidare, se 4 a kap. 12 § TO. Trafiktillståndet kan gälla för hela landet. Tullverket bör samråda med berörda polismyndigheter innan trafiktillståndet medges. Ansökan om trafiktillstånd ska göras skriftligt om Tullverket inte medger annat. Bestämmelserna om ansökan finns i 4 a kap. 14 § TO.

Tillståndet kan förbindas med de villkor och regler som behövs, i det här fallet vad som gäller för läkemedel och sjukvårdsutrustning ombord och att det är fråga om ambulanstransport. Det bör i så fall räcka med att en färdplan lämnas vid inresan med stöd av 4 a kap. 16 § TO och vid utresan med stöd av 4 a kap. 29 § TO. Färdplanen ska lämnas till flygtrafikledningsorganet senast en timme innan luftfartyget beräknas starta.   

Generellt: Vi tillstyrker att dessa ambulanstransporter med helikopter tillåts, och då genom ett generellt trafiktillstånd som gäller tillsvidare för Ambulanstransporter med helikopter. Om helikoptern avser flyga tekniska flygningar (service mm) ska detta inte omfattas av ett generellt trafiktillstånd. Då gäller normalförfarande med en inlämnad färdplan.


Tänk på att informationen ovan bara är rådgivande och grundad på de regler som gäller idag. Om du har fler frågor får du gärna kontakta oss igen via webbformuläret. Om frågan är en följdfråga uppge det diarienummer som du fått i ditt tidigare svar.


Vänliga hälsningar

TullSvar
www.tullverket.se
tfn 0771-520 520

Följdfrågor diarienummer TV13-2013-17700:
1. Är följande tolkning av ert svar korrekt? En ambulanshelikopter (som är ett mindre luftfartyg) och kommer från Norge har rätt att flyga till annan flygplats än en tullflygplats utan trafiktillstånd från Tullverket, om färdplan är inlämnad 1 timme innan. Ambulanshelikopter får dock bara medföra varor som får föras in fritt av de ombordvarande, d v s den kan inte ha med sig mediciner och sjukvårdsutrustning.
2. Är följande tolkning av ert svar korrekt? Ja, en ambulanshelikopter kan via ett generellt trafiktillstånd också få tillstånd att medföra läkemedel och sjukvårdsutrustning ombord.
3. Kan en norsk ambulanshelikopter med generellt trafiktillstånd gå över gränsen vid exempelvis en snabb utryckning, (akutsjukvård, ex hjärtstillestånd) utan att färdplan lämnats en timme innan? Ja, piloten kontaktar flygledare enligt ordinarie rutiner.

 

Svar från Tollvesenet:
Luftfartstilsynets bestemmelser vedrørende helikopterflyvinger.

Helikopterselskapene søker godkjenning for flyving i de nordiske land. Norsk luftambulanse er godkjent for flyving i Norge, Sverige og Finland.

Ved flyvinger til utlandet melder selskapet til lufttrafikktjenesten i Norge som igjen melder videre til det aktuelle landet.

Utenlandske luftfartøy i annet lands luftrom vil kunne skape problemer selv i Norden hvis de ikke er forhåndsanmeldt

Läs mer

Otydliga regler för export från EU till privatperson i Norge

Hanteringen av tullavgifter och moms vid export till privat-person i Norge upplevs krånglig och kräver kunskaper av både avsändare och mottagare.

En privatperson i Norge handlar möbler i Sverige för 10 000 SEK (tullfrikvot på 3 000- 6 000 SEK). När personen passerar gränsen måste han/hon betala kontant 25% i moms på hela möbelvärdet (10 000 SEK). För att få tillbaka den svenska momsen måste personen avtala med butiken om återbetalning, alternativt utnyttja privat agent för att få tillbaka pengarna (tax refund). Det är inte Tollvesenet som betalar tillbaka utländsk moms till privatpersoner.

Läs mer

Tull och tulladministration vid kulturutbyte

Vid kulturutbyte över gränsen upplever svenska aktörer att tulladministrationen är krånglig. De måste exempelvis göra en förteckning över samtliga varor och värdera dem innan införseln till Norge. Tullhandlingarna skapar också en extra kostnad. Aktören måste ställa en deposition för tull och moms. Om en kommersiell verksamhet är kopplad till det ideella utbytet måste aktörerna dessutom betala tull och moms på dessa varor. De norska aktörerna upplever bristen på information som största hindret men drabbas av samma tulladministration.

Läs mer:

Läs mer

Gränspassage – import till Norge

Vid import till Norge ställer de få expideringsalternativen vid gränspassagen till ett stort antal problem och nedan beskrivs några av de mer väsentliga som borde förenkla detta och där EU:s regelverk har ett betydligt bättre utbud:

Nedanstående tre exempel (a, b och c) skapar alla problem och förseningar vid gränsen, det vill säga orsakar köer.

a. Vid import kan endast en direktförtullning frigöra godset vilket kräver att all dokumentation måste finnas till hands. Det finns en möjlighet som dock har kraftigt begränsats sedan 2011 och kallas ”Forelöpig deklaration” (preliminär deklaration där deklarant och antal kolli och vikt exempelvis anges) och kan jämföras med Hemtagning i EU. Detta innebär att det ofta uppstår en onödig ledtid just vid inpasseringen i Norge som begränsar och försvårar den legala handeln. De alternativ som finns är då endast direkt förtullning, transitering och godsregistrering men som endast kan användas av ombud etablerade på införselorten.

Exempel:
Ett norskt företag importerar varor från Polen. Varorna körs utan tullövervakning fram till norska gränsen. Där måste varorna antingen förflyttas in till tullager i Norge eller så direktförtullas de vid gränsen och moms och avgifter betalas där. Hemtagning (förenklad tulldeklaration), som implementeras inom EU kan inte utföras i Norge. Vid hemtagning anges importör, antal kolli och vikt etc. och företaget kan komplettera tulldeklarationen i efterhand (praktiskt när den som levererar inte har alla fakta klart för sig). Norska tullen har en strängare hantering vilket inte medger ”forelöpig deklaration”.
Problemet: Regelverk saknas som ger stöd hur denna fråga ska hanteras, Norge har inget godkännande för att utföra preliminär deklaration. Lösning: Stort informationsbehov som kan vara del i lösningen.

b. Norge har en tolkning som innebär att fakturamottagaren är att jämställa med importör/deklarant. I EU finns begrepp såsom ”direkt ombud” som agerar för kunds räkning men i dennes namn och det mer omfattande begreppet ”indirekt ombud” som agerar för kunds räkning men i eget namn och har då ett solidariskt ansvar för alla uppgifter och betalningsansvar.
Problem: Tolkning av ordet ”deklarant” som betyder olika i Sverige och Norge. Deklarant betyder den som gjort deklarationen (ex. speditören) i Norge och den som är tullskyldig i Sverige. Problemet uppstår vid gränsen när begreppen ska redas ut, vem är deklarant/tullskyldig?

c. Vid import till Norge förekommer det att importören saknar kredit och detta ställer till problem då man kräver kontant betalning eller att ett ombud använder sitt tillstånd med ”Dagsoppgjör”. Dagsoppgjör innebär att ombudet garanterar betalningen men kredittiden är endast en dag vilket är mycket kort tid och borde utökas till att gälla samma kredittid som för övriga importörer med Tollkredit, 19-40 dagar (till den 18:e nästkommande månad).
Problem: Ombuden/Speditören saknar kredit. Många tog på sig uppdrag men saknade tillräcklig tullkredit, vilket kan orsaka förseningar och stopp vid gränsen. Ett ytterligare problem är att tollkrediten inte alltid är öppen.

Läs mer

Momshantering av norska konferensköp

Momshanteringshinder – Norska konferensköpare avböjer att lägga konferenser i Sverige på grund av momsproblematiken. Olika tidpunkter på dygnet samt olika delar i konferensen ger olika momssatser vilket försvårar för båda parter. I praktiken hanterar branschens företag sin momsredovisning på olika sätt, på grund av svårtydda regler. Mindre företag har inte resurser att reda ut vad som gäller.

 

Frågor till Skatteverket:
Är beskrivningen ovan korrekt?
Konferenstjänster som faktureras utan moms, hur tas de upp i Norge?

Skatteverkets svar:

Beskrivningen är i stort sett korrekt. Utifrån de förutsättningar du lämnar så uppfattar jag att tillhandahållandet består av att ett svenskt företag har uppdraget att arrangera en konferens m.m. åt ett norskt företag med etablering i Norge. 

Till den delen tjänsten avser konferensarrangemanget så omfattas den av huvudregeln vid bedömningen av beskattningsland. Om köparen är ett norskt företag (beskattningsbar person) med etablering i Norge till vilken tjänsten tillhandahålls så är den precis som du är inne på omsatt utomlands (5 kap. 5 § ML). På fakturan ska numera anges ”omvänd betalningsskyldighet” i dessa fall (11 kap. 8 § 13 ML).

Begreppet konferensarrangemang eller konferenstjänst har i dessa sammanhang använts av Skatteverket för att beteckna en sammansatt tjänst som innefattar tillgång till lokaler som t.ex. hörsalar och sammanträdesrum samt stödtjänster som gör det möjligt för kunden att genomföra en konferens. Tillhandahållande av tjänster som inte direkt syftar till att göra det möjligt för kunden att genomföra en konferens ska ses som fristående i förhållande till konferensarrangemanget. Och precis som du är inne på så anses därför vissa delar inte ingå i begreppet konferensarrangemanget utan får hanteras som fristående tillhandahållanden.

Ytterligare information kring detta hittar du i Skatteverkets ställningstagande 2007-09-28 ”Tillhandahållande av konferensarrangemang”, dnr 131 542246-07/111 och 2012-03-29 ”Skattesats för restaurang- och cateringtjänster i samband med konferenser m.m.”, dnr 131 193650-12/111.

Tillhandahållande av logi ska ses som fristående och är en tjänst med anknytning till fastighet och omsatt i det land där fastigheten finns. Om fastigheten finns i Sverige är tjänsten omsatt inom landet (5 kap. 8 § ML). Tillhandahållande av logi är skattepliktigt och svensk moms ska tas ut av det svenska företaget med 12 % (3 kap. 1 § och 7 kap. 1 § andra stycket 1 ML).

Restaurangtjänster som ligger utanför konferensen och som ska hanteras som fristående från konferensarrangemanget och som fysiskt utförs på plats i Sverige är omsatt inom landet (5 kap. 13 § ML). En restaurangtjänst är skattepliktig och svensk moms ska tas ut av det svenska företaget med 12 % med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl för vilken skattesatsen är 25 % (3 kap. 1 §, 7 kap. 1 § andra stycket 5 och 1 § första stycket ML).

Tillhandahållande av underhållning ska ses som fristående i förhållande till konferensarrangemanget. Nu framgår inte av förutsättningarna vad som avses med underhållning utan jag förutsätter att det i detta fall är fråga om ett tillträde till ett underhållningsmässigt evenemang, t.ex. tillträde till en julshow. Om evenemanget då äger rum i Sverige så är tillhandahållandet av tillträdet till ett sådant evenemang, när det tillhandahålls ett norskt företag (beskattningsbar person) i den egenskapen, omsatt inom landet (5 kap. 11a § ML). Tillhandahållande av tillträde till en julshow är skattepliktigt och svensk moms ska tas ut av det svenska företaget med 6 % (3 kap. 1 §, 7 kap. 1 § tredje stycket 5 ML).



När det gäller tillhandahållande av vakter vid konferensen så anser jag att det beror på omständigheterna i det enskilda fallet om de ska ses som något som ingår i konferensarrangemanget som sådant eller ska ses som en fristående tjänst och är inget som går att svara på utifrån de förutsättningar du lämnar. Men tillhandahållande av vakter som är att anse som en fristående tjänst i förhållande till övriga delar är ändå något som, under sådana omständigheter, vid tillhandahållande mellan beskattningsbara personer omfattas av huvudregeln. Så tillhandahållandet ska i sådant fall vid bedömningen av beskattningsland hanteras på samma sätt som konferensarrangemanget varför det för företagets hantering i det avseendet inte spelar någon roll. Om köparen är ett norskt företag (beskattningsbar person) med etablering i Norge till vilken tjänsten tillhandahålls så är tillhandahållandet av vakter således i vilket fall omsatt utomlands (5 kap. 5 § ML). Det ska således inte tas ut någon svensk moms.



Tillhandahållande av liftkort är också något som ses som fristående i förhållande till konferensarrangemanget. I dessa situationer i samband med konferenser så förutsätter jag att det rör sig om liftkort som ger tillträde till en skidanläggning under en kort och begränsad tid, t.ex. en dag. Detta är att anse som ett tillhandahållande av ett tillträde till ett idrottsligt evenemang som då det äger rum i Sverige och tillhandahålls ett norskt företag (beskattningsbar person) i den egenskapen är omsatt inom landet (5 kap. 11a § ML). Ett sådant tillhandahållande av tillträde till skidanläggning är skattepliktigt och svensk moms ska tas ut av det svenska företaget med 6 % (3 kap. 3 § 11 och 7 kap. 1 § tredje stycket 10 ML).

Hur de delar som är omsatta utomlands såsom konferenstjänster ska tas upp i Norge är en fråga som avser norska Skatteverket och jag får därför hänvisa dig direkt dit för svar.

Läs mer:

Läs mer

Affärskulturshinder/informationshinder

Olika affärskulturer i Sverige och Norge försvårar marknadsföringsarbetet. Det är ofta snårigt för anläggningarna att hitta rätt säljkanaler och ofta saknas resurser för satsningar.

Läs mer

Turistdestinationer saknar effektiv infrastruktur

Turistbranschen efterlyser ett samlat grepp kring den bristande trafiken mellan Sverige och Norge. Hittills har det varit svårt att enas om vem som äger frågan. Turist- och besöksnäringen behöver effektiva logistiklösningar mellan exempelvis flygplatserna Moss-Rygge och Göteborg City för att öka turismen längs hela den svensk-norska kusten.

Läs mer

Momshantering av tjänst

Vid försäljning av tjänst till norskt företag på besök i Sverige, sökte det svenska företaget information om hur momsen skulle debiteras. Man kontaktade flera olika redovisningskonsulter och fick olika svar. Till slut kom man fram till att man skulle fakturera företaget utan moms trots att jobbet gjordes i Sverige. Vid inläggning av kontot i redovisningsprogrammet blev kodningen fel och man hamnade som leverantör inom EU vilket fått till följd att företaget trots rättelser och samtal med Skatteverket får månatliga påminnelser om periodisk sammanställning på arbete inom EU som aldrig gjorts.

Läs mer:

Läs mer

Olika regler för konsumentskydd

Konsumentskyddslagarna i Sverige och Norge omfattar olika lång garantitid, Sverige har 3 år och Norge 5 år. Svenska underleverantörer som monterar in teknisk utrustning i till exempel båtar ”drabbas” om en skada uppstår. Intressant att notera är att Norge har tagit ett steg längre i skyddet av konsumenten.

Läs mer

Moms på tjänster till privatperson – myndigheter ger olika budskap

Ett företag importerar båtar från Norge och säljer dem i Sverige. Här finns inga outredda hinder, man har lärt sig hela tullprocessen. Däremot, när det gäller vinterförvaring och service av norskägda båtar kvarstår problem på grund av omständig momshantering mot kund och redovisning till myndigheten.

Följande gäller idag (enligt företagets kontakter med skattemyndigheten):
Moms på utförd tjänst behandlas olika beroende på om man efter utförd tjänst förflyttar båten tillbaka till Norge efter genomförd reparation i Sverige. Kunden kör vanligtvis båten sjövägen tillbaka in i Norge efter utförd tjänst, utan att passera tullstation.

 

Utfört uppdrag delas upp enligt nedan:

1) För tjänsten – hallhyra samt kranhyra för upptagning för vinterförvaring – skickas faktura till norska privatpersonen inkl svensk moms.

2) För tjänsten – reparations- och servicearbete – skickas exportfaktura till norsk privatperson, exkl moms. Den norska kunden ska istället själv betala in norsk moms på den utförda tjänsten. Kunden måste därefter skicka kopia på inbetalningen till företaget som bevis att momsinbetalningen är gjord i Norge. Detta är en krånglig hantering som tar tid och risken finns att kunden missar inbetalningen och inte gör kvittoredovisning till det levererande företaget.

Det är många varv på svenska Västkusten som utför samma typ av tjänst och svaren från myndigheterna är inte enhetliga.

Läs mer

Skillnader i byggstandard påverkar konkurrensen

Konkurrensen på byggsidan begränsas av olika byggstandarder, och hur de tillämpas nationellt, vilket leder till högre nybyggnadspriser. Problemet är både att reglerna ser olika ut och att skillnaderna som finns inte är tillräckligt transparenta. Svenska socialdepartementet tillsammans med Boverket kommer att arrangera ett informellt ministermöte för att driva på arbete med att få bort gränshinder på byggområdet inom Norden. EU:s nya byggproduktförordning kräver att varje land på den inre marknaden inrättar kontaktpunkter för nationella byggregler för att öka transparensen.

Läs mer

Skillnader i administrativa rutiner

Allmänna administrativa rutiner och rekommenderade procentsatser är olika i Sverige och Norge när det gäller bl.a. dröjsmålsränta, räntefaktura och påminnelser.

Läs mer

Separat varumärkesskydd för norska marknaden

Varumärkesregistrering gäller samlat för samtliga EU-länder. Då den norska marknaden är aktuell måste ytterligare ansökan om varumärkesregistrering göras. Det innebär dubbla ombudskostnader, eftersom man måste ansöka om ett nationellt varumärkesskydd i Norge och ett EU-varumärke för övriga nordiska länder. Kostnaden beror på skyddets storlek. Varumärkesskydd för tre klasser (användningsområden eller yrkeskategorier) kostar ca 10 000 - 15 000 SEK för Norge och 20 000 - 25 000 SEK för EU-varumärke (omfattar ansökningsavgifter och arvode).

Läs mer

Skillnader i regelverk gällande sekretess och certifieringskrav inom offshore och försvarsindustrin

Offshore och försvarsindustrin ställer höga krav gällande sekretess och certifiering. För att bli underleverantör till offshoreindustrin i Norge måste företaget vara godkänd leverantör i Achilles-registret (kvalitets- och leverantörsregister). Offshore- och gasindustrin är extremt framgångsrik och viktig för Norges export och det framtida behovet av ingenjörskompetens är mycket högt.

Läs mer

Salmonellatest av traktorer och deponering av moms

Vid införsel av jordbruksmaskiner mellan Norge och Sverige gäller olika regler gällande krav på rengöring (salmonellatester) samt debitering av moms på jordbruksmaskiner när de passerar gränsen.

In till Sverige
Hushållningssällskapet har tidigare krävt intyg på renligheten. Norska jordbruksmaskiner som tillfälligt förs in i Sverige testas inte idag (enligt Tullverket). Maskinen ska dock vara rengjord med högtryckstvätt eller liknande och Tullverket kan stoppa maskin som inte lever upp till detta krav.
För jordbruksmaskiner som förs från Norge till Sverige, betalar lantbrukaren ingen moms (undantag).

In till Norge
Vid införsel av jordbruksmaskiner till Norge ska 25% av maskinens värde betalas i moms, dock finns undantag för gränsboende (gränskommuner) som driver skogs- och/eller lantbruk på båda sidor om gränsen. 

Norska tullen krävde tidigare intyg från Hushållningssällskapet om att redskapen var ordentligt rengjorda. Vad gäller då idag?

Spørsmål om rengjøring av landbruksmaskiner ved innførsel til Norge må rettes til regelverkseier Mattilsynet: http://www.mattilsynet.no/om_mattilsynet/kontakt_oss/
Import av brukte maskiner og redskaper til jord-, skog- og hagebruk - Mattilsynet
 
Både forskrift om plantehelse og dyrehelse kan komme til anvendelse her. Det avgjørende er om landbruksmaskinene har vært i befatning med dyrehold eller ikke. Det er ikke gjort unntak for grensebeboere mht. krav om rengjøring/desinfeksjon og attest om dette. Hvis landbruksmaskinene som gjeninnføres har kommet i kontakt med dyr/vært benyttet i forbindelse med dyrehold vil kravene til desinfeksjon og attest fra offentlig veterinær i forskrift om dyrehelse måtte oppfylles. 
 
Deponering av MVA:
Deponering av MVA ved gjeninnførsel/midlertidig innførsel av jordbruksmaskiner etc. for grensebefolkningen:  TollABC Tolloven § 5-4

Läs mer

Skillnader i krav på IT-säkerhet och kulturella skillnader i branschen

Kraven på IT-säkerhet upplevs olika i Sverige och Norge. Svensk kund som ska göra affärer med Norge möter hårdare krav när det gäller IT-säkerhet.

Läs mer

Tullen och tollen ger olika svar

Företagare upplever att de får olika svar på frågor till Tullen och Tollen beroende på vem som svarar. Tullstationen i Eda hänvisar till Värmlands Handelskammare i många ärenden, exempelvis gällande EUR1 och ATA-Carnet.  Tullen är ytterst ansvarig för utförande av EUR1 medan Handelskammaren har fullmakt att hjälpa till med EUR1 och ATA-Carnet för företags räkning.

Läs mer

Försäljning av båtar över gränsen

Vid all export av båtar till Norge samt förstagångshandel av båtar hos återförsäljare i Norge måste privatperson betala en hästkraftsavgift. Detta är en så kallad säravgift (liknas vid punktskatt) som baseras på båtens motorstyrka. Om båten däremot säljs vidare till ägare nr. 2 måste inte denna avgift betalas men däremot är den då ofta inbakad i priset till nästa ägare. I oktober månad varje år fastställs denna säravgift av norska regeringen. 

Läs mer

Krav på norskt D-nummer vid bilaffär

Norsk bilhandlare får problem med svenska kunder då norska regler kräver att de ska uppge norskt D-nummer vid affär, vilket tar tid och kan upplevas krångligt. Bilhandlare upplever att detta hindrar försäljning till en stor målgrupp.

Läs mer

Höga tullar på jordbruksvaror slår även på hälsokostprodukter

Norge har ett starkt skydd för sin inhemska produktion av livsmedel och jordbruksprodukter genom höga importtullar. Tullarna är höga även jämfört med andra länder som har starkt skydd för sin jordbrukssektor. Höga tullavgifter leder till minskad konkurrenskraft för importvaror jämfört med norska varor. Tullskyddet drabbar även mindre norska hälsokostbutiker som vill importera produkter som definieras som jordbruksvaror.

Läs mer

Småföretag drabbas av samma tullar och procedurer

Norska småföretag går under samma bestämmelser för tull och moms som stora importörer och exportörer. Det skapar ett merarbete som inte står i förhållande till omsättning eller förlorad skatteintäkt för staten.

Läs mer

Skillnader i regelverk kring skogsmaskiner och timmertransport

Skogsbruksnäringen är i allvarlig kris och det krävs aktiva åtgärder för att underlätta för näringen. Branschen vill ha lika regler för att kunna jobba över svensk-norska gränsen.

Länderna har olika reglera för timmertransporter. Svenska transportörer kan leverera i Norge och vice versa men transportörerna kan inte ta returlast eller transportera i det land de kört till.

Läs mer

Norsk praxis elektrikercertifikat

Svensk elektrikerutbildning motsvarar inte den norska, vilket medför att man som svensk elektriker måste komplettera med norskt installatörscertifikat för att få jobba i Norge. Det är stor efterfrågan i Norge på elektriker.

Läs mer

Problem för kulturskolor från Sverige och Danmark att tillfälligt ta med instrument till Norge

En fråga kom från Interreg-projektet KRUT, som hade fått information om att de måste betala stora avgifter för att ta med musikinstrument in i Norge. Dels en ATA-carnet-avgift på ca 10 000 plus moms och dels pant på 35% av värdet av varje instrument som har ett värde över 6 000 eller 10 000 (olika uppgifter från tullen), men som dock återfås när de åker ut igen.

KRUT hade också via Handelskammaren fått veta att det finns undantag för vissa samarbetsprojekt mellan EU och Norge, där de ska kunna slippa den här komplicerade och kostsamma proceduren.
 
KRUT beskrev sitt uppdrag så här:
Inom projektets ram ska vi arbeta med elever och lärare under 5 dagar i Larvik. Här ska vi tillsammans arbeta med nya arbetssätt och metoder för att utveckla kulturskolornas arbetssätt och processer till föreställningar och konserter. Till detta kommer ett antal barn och ungdomar som är elever på kulturskolorna i Sverige och Danmark samt vissa lärare på samma kulturskolor att behöva ta med sig sina instrument.
Stora instrument kommer finnas på plats i Larvik, men vi behöver ta med oss en del personliga instrument (ex stråk- och blåsinstrument).
 
Ifrån Sverige kommer eleverna och lärarna att åka i bussar. Totalt från Sverige är det 35 elever och 41 lärare som har med sig sina personliga instrument.
Från Danmark kommer de med båten som går mellan Hirtshals och Larvik. Totalt är det 17 elever och 9 lärare som har med sig sina personliga instrument. Instrumenten ska även tillbaka!
 
I de kontakter vi har tagit för att lösa detta har vi förstått att det kan finnas undantag för gränsöverskridande samarbetsprojekt mellan de nordiska länderna. Detta låter som det verkligen skulle passa oss. Behöver vi göra något, eller kan vi bara åka?

Projektet kopplade ihop Tullverket och Tollvesenet och förtydligade vad som gäller i det upplevda hindret.

Tollvesenet:
Så vidt vi forstår, er det her snakk om at hver person har med seg sitt eget, personlige instrument til Norge.
Tollovens § 6-1 tillater at privatpersoner midlertidig innfører det de trenger for sitt opphold i Norge, uten at det stilles sikkerhet for avgifter:
 
§ 6-1. Tollfritak ved midlertidig innførsel, uten sikkerhetsstillelse
(1) Tollfritak gis uten sikkerhetsstillelse ved midlertidig innførsel av:
a) reisegods til personlig bruk ved midlertidig opphold i tollområdet.
 
Reisegods etter § 6-1 er også unntatt fra melde- og deklareringsplikt når godset
innføres til Norge, men vi anbefaler allikevel at det lages en oversikt for hver buss
hvor type instrument og eier oppgis. Dette vil forenkle ved en eventuell tollkontroll.

Läs mer:

Läs mer

Export av avfall mellan Sverige och Norge

Företagare har framfört att de upplever att det är mer komplicerat att exportera avfall från Sverige till Norge än tvärt om. Ett svenskt avfallsföretag genomförde en test och kontaktade Naturvårdsverket och Klif. Båda myndigheterna utförde sina administrativa processer på ett par dagar, vilket uppfattades som bra service. Otydlig och bristande information kring procedurerna upplevs som hinder av företagare.

Läs mer

GSP-certifikat

Flera av Nordens stora klädföretag protesterade under 2013 mot nya administrativa regler kring ursprungscertifikat för klädimport. Reglerna matchar inte företagens logistik och beräknas kosta hundratals miljoner svenska kronor om året. Gränshindret diskuterades på ministermötet i Strömstad och har lett till norska förenklingar i administrationen.

Gränshindret hänger ihop med handelsavtal som säger att kläder och textiler som importeras från vissa utveck-lingsländer är fria från tull, eller har nedsatt tull, in i EU och Norge. Kravet är att importören visar upp så kallade GSP-certifikat utfärdat i tillverkningslandet. Det som gör det komplicerat är att EU och Norge har två skilda avtal och att klädleveranser ofta mellanlandar i Sverige. Om klädföretaget lägger varor på tullager, exempelvis i Sverige, och sedan skickar dem vidare för försäljning i Norge, måste det medfölja ett så kallat ”replacement certifikat” för att importören ska slippa tull. Certifikatet ska i förväg attesteras av Tullverket i Sverige, innan klädföretaget kan yrka på tullfrihet in till Norge.
Snabba leveranser ger tung administration Reglerna har lett till att många företag inte hinner få fram attesterade certifikat eftersom många jobbar med många, snabba sändningar av kläder. Företagen väljer då istället att betala tullavgifter för sina leveranser trots att man uppfyller kraven för att inte betala. Företagen kan sedan begära återbetalning av tullavgifter när certifikaten finns framme, vilket skapar ännu mer administrativt arbete, både för företagen och för tullmyndigheten.

Gränshindret är löst
Diskussionerna på ministermötet ledde till norska förenklingar i administrationen. Importörer som hanterar stora mängder ersättningscertifikat slipper nu utfärda ett ersättningscertifikat för varje klädleverans till Norge. Istället utfärdas ett certifikat för hela det parti som ska skickas till Norge. Certifikatet skickas med den första delleveransen och därefter görs en avräkning från certifikatet vid de följande leveranserna. Parallellt med de norska åtgärderna utreder svenska regeringen om administrationen kring GSP-förordningen kan förenklas. GSP-förordningen som gäller, har många parter i världen, där EU är en. Sverige har framfört önskemål till EU om en förändrad hantering av certifikaten, hittills utan framgång. Däremot kan den norska förenklingen användas av svenska textilimportörer vid vidaresändning till Norge, förutsatt att varorna ligger på tullager.

Norska Toll- og avgiftsdirektoratet förklarar GSP-förenklingen med ett exempel:
Det kommer 10 000 gensere til et svensk sentrallager/tollager. Det følger med et GSP sertifikat Form A for hele partiet Av disse genserne skal 6000 til Norge, men i tre delsendinger. Sentrallagerholder utsteder ett erstatningssertifikat Form A på 6000 stk som følger med den første delsendingen. Ved fortolling av de to etterfølgende delsendingene henviser man til erstatningssertifikatet på 6000 stk som fulgte første delsending. Erstatningssertifikatet er gyldig i 10 måneder.

Läs mer

Battenburgmönster

Battenburgmönstrade (flerfärgat rutmönster som används för att maximera synlighet) fordon får enligt dagens regelverk användas i Sverige men inte i Norge. Utförande av arbete i Norge med svenska fordon med denna mönstertyp hindras.

Läs mer

Besiktningspliktiga maskiner

Om ett fordon besiktigas i Sverige så gäller inte denna besiktning i Norge och vice versa.

Läs mer

ID av personal

Olika krav finns på ID och personalsammansättning mellan länderna. I Norge har grönt kort föreslagits och i Sverige har ID06 föreslagits. I Sverige ställer branschen krav och i Norge ställer arbetstilsynet krav. 

Läs mer

Utseende fordon vinterväghållning

Krav på märkning, bredd och längd på fordon och utrustning skiljer sig åt mellan Sverige och Norge vilket kan kräva anpassning av fordon för användande över gränsen. Svenska lastbilar är exempelvis normalt sett bredare än vad som är tillåtet i Norge, dessutom skiljer sig krav på märkning fram/bak på plogbilar samt krav på märkning och varselljus på exempelvis saltspridare. Behov av att söka dispens för viss utrustning för arbete inom vinterväghållning i Norge anses av entreprenörer krångligt.

Läs mer

Miljözoner

Olika regler finns för fordons utsläppsgränser och krav på utrustning över gränserna förekommer ofta i Sverige. I Norge sätts detta ofta i samband med farlig last.

Läs mer

Svenska vägfordon får köra över gränsen under begränsad tid

Fordon som lagar hål och sprickor i vägar vill man gärna kunna köra över gränsen, men som läget är nu får den bara vara inne i Norge ett antal timmar. Det är i nuläget oklart exakt vad som orsakar detta hinder då större kunskap saknades hos den entreprenör som informerade om det, men möjligen har det att göra med kravet på momsregistrering i Norge vid en omsättning på över 50 000 NOK under en tolvmånadersperiod.

Läs mer

Hastighet för vägmaskiner

Hastigheter för arbetsmaskiner som är tillåtna att framföras i 50km/h. ECE-lagstiftning begränsar hastighet på arbetsfordon i Sverige. I Norge är de tillåtna att framföras i 50 km/h hela dygnet, i Sverige enbart 30 km/h efter mörkrets inbrott då halvljusen sitter mer än 50 cm från marken.

Läs mer

Svenskregistrerade fordon får ej framföras av norrmän

I Norge får enligt lag en norsk medborgare inte framföra ett svenskregistrerat fordon. Detta har att göra med var man är folkbokförd. Flyttar en svensk till Norge och blir folkbokförd där får svensken heller inte framföra en svensk bil om inte den svenska ägaren är med i bilen. I Sverige får en svensk som är bosatt och folkbokförd i Sverige köra en norsk bil så länge den norske ägaren är kvar inom EU. Detta kan begränsa möjligheten till persontransporter.

Läs mer

Vägmärkesreflexer

Vägmärkesreflexer. Färg på vägmärkesreflexer skiljer sig åt mellan länderna. Dessa måste bytas på fordon och verktyg om arbete sker på andra sidan av gränsen.

Läs mer

Framförande av spårgående maskin

Framförande av spårgående maskin. Maskiner får inte framföras på spår utan ett transportgodkännande från respektive nations myndighet. Detta blir särskilt problematiskt vid vinterunderhåll av spår då det i praktiken innebär att snöröjning av spår inte får ske på gränsövergången mellan Sverige och Norge.

Läs mer

Anläggningsmaskiner på andra sidan gränsen

Tull, deponering, moms och avgifter för material och fordon som går över gränsen. Att som entreprenör frakta exempelvis saltspridare för användning i vinterväghållning från Norge för service i Falköping leder till pappersexercis och behov av att deponera pengar motsvarande momsvärdet på maskinen. Maskiner kan även bli kvarhållna i tullen ifall att nödvändiga papper på den saknas. Detta leder till pappersarbete och utlägg av möjligen betydande kostnader för ett företag beroende på maskinens värde.
En småföretagare tvingas återkommande att inteckna sitt hus varje gång ett uppdrag ska utföras på andra sidan gränsen. 

Läs mer

Eurocode - Norska tillägg

Specifikt norska tillägg i Eurocode hindrar utländska ingenjörer att projektera för norsk infrastruktur. I Norge kan Statens vegvesen ha egna norska tillägg i Eurocode för exempelvis broar, vilket medför att en svensk ingenjör inte nödvändigtvis kan projektera en norsk bro fastän Eurocode används i båda länderna. Detta kan leda till svårigheter för svenska ingenjörer att projektera för den norska marknaden, vilket samtidigt minskar Norges möjlighet att rekrytera utländsk arbetskraft.

Läs mer

Kö vid tullstation

Köerna vid tullstationerna upplevs som ett stort problem, då de stör transportörernas hårt reglerade kör- och sovtider och påverkar trafikströmmen negativt.

Läs mer:

Läs mer

Hantering av reklamationer

Svenskt företag upplever att reklamationer kräver mer administration och tar längre tid vid försäljning av varor till Norge.

Läs mer

Helikopterpassage över gränsen kräver klareringstillstånd

Om en helikopter ska passera gränsen mellan Sverige och Norge krävs ett klareringstillstånd från flygplatsen. Kravet bidrar till byråkrati och skapar kostnader för föreningar och företag i kustbandet.

Läs mer

GRÄNSHINDER FÖR NÄRINGSLIVET     SE-451 18 UDDEVALLA, SVERIGE     ANNIKA.DAISLEY@SVINESUNDSKOMMITTEN.COM     MOBIL +46 733 35 85 12